Bli medlem

Vill du bli medlem i Judisk Mångfald?
Alla som tillhör Judiska Församlingen i Stockholm kan bli medlemmar.
Styrelsen kan också bevilja medlemskap till person som har anknytning till församlingen och visat intresse för föreningens ändamål. Medlemmar är röstberättigade vid omröstningar på årsmöte, och välkomna till olika medlemsaktiviteter under året.

Välkommen som medlem genom att betala in den årliga medlemsavgiften på 250kr till BankGiro 5550-4500. Märk betalningen med ditt namn och skicka oss ett mail på kontakt.judiskmangfald@gmail.com så vi kan lägga till dig i vårt medlemsregister och nyhetsbrev. 
Välkommen även att kontakta oss om du vill bli engagerad inom föreningen, eller har utvecklingsförslag.
Du behövs!

Vill du få information och nyheter från Judisk Mångfald?
Anmäl dig till vår utskickslista genom att fylla i detta formulär.

Årsmöte 14/4 2021

Judisk Mångfalds årsmöte 14/4 2021

Judisk Mångfald bjuder in medlemmar och sympatisörer till ett digitalt årsmöte onsdag 14/4 2021 kl. 18:00.

Är du intresserad av liberala idéer och församlingsarbete?
Varmt välkommen till Judisk Mångfalds kommande årsmöte!

Vi inleder kvällen med tal av Ingrid Lomfors, överintendent på Forum för levande historia, med efterföljande formellt årsmöte. Medlemmar i Judisk Mångfald och Judiska Församlingen är välkomna att närvara och delta i diskussionen.

Anmäl ditt intresse för att delta via anmälningsformuläret senast 8/4.
Årsmötet sker i år helt digitalt. Länk skickas ut dagen innan mötet.
Anmälningslänk: https://www.cognitoforms.com/JudiskMångfald/JudiskMångfaldsÅrsmöte1442021


Kvällens ämne: Liberal judendom är framtidens väg för Sveriges judar. 

Ingrid Lomfors reflekterar personligt kring sin egen judiska livsresa från Göteborg, via Jerusalem och Boston till Stockholm. Hon ser en judisk församling som tappar medlemmar och funderar över vad man kan göra åt det. Hon gör utblickar till det pågående valet i dagens Israel där frågan om vem som är jude återigen är en central fråga. Splittringen mellan olika fraktioner inom judenheten har aldrig varit större än idag. Är vi i en ny brytningstid i den judiska historien? Kan liberal judendom vara svaret? 

Agenda: 

  • Välkomnande av ordförande Lisa Abramowicz
  • Tal av Ingrid Lomfors med efterföljande frågestund
  • Formellt årsmöte

Medlem i Judiska Församlingen kan vara med och lyssna, utan att vara medlem i Judisk Mångfald.

Välkommen att registrera dig som medlem i Judisk Mångfald redan idag!
Detta gör du genom att betala in årsavgiften 250kr för 2021 till BankGiro 5550-4500 och ange ditt namn och mailadress så att vi kan lägga till dig till vårt medlemsregister.

Välkommen att kontakta oss på kontakt.judiskmangfald@gmail.com vid frågor.


Du som är intresserad av agendan och verksamhetsberättelsen kan kontakta Judisk Mångfalds ordförande Lisa Abramowicz, på kontakt.judiskmangfald@gmail.com.

Med vänlig hälsning,
Judisk Mångfalds styrelse

Karantänskommentar av Lisa Abramowicz

Jag heter Lisa Abramowicz och är ordförande för partigruppen Judisk Mångfald, det liberala alternativet. Jag är också ledamot i Judiska församlingens styrelse.

Den situation, pandemin covid 19, som vi alla befinner oss i sedan mars har lett till stora omställningar i våra liv. Det gäller särskilt oss som fyllt 70 år, något som jag gjorde den 25 april i år.

Men min man Isak och jag hade tur; vi hann precis besöka Jewish Book Week i London 29 februari till 6 mars. Det är ett evenemang som jag verkligen kan rekommendera. Fantastiska föredrag och events i ämnen av judiskt intresse; allt från författare till Israel.

Programmen går f.ö. fortfarande att se på nätet. Slå på Jewish Book Week! Vi deltog bland annat i en debatt mellan Simon Schama, Judith Neuberger m fl om antisemitismen, som ser annorlunda ut i Storbritannien än i Sverige, där främst vänstern har uttryckt sådana åsikter. Jag påpekade att situationen var delvis annorlunda i Sverige.

 

Ett annat intressant inslag var när författaren Matti Friedman (Israel med kanadensiska rötter) talade om sin senaste bok ”Spies without a country”, som handlade om fyra unga judar som flytt från arabvärlden och som använde sitt hemspråk och kunskaper till att agera undercover agenter 1947-48 i de grannländer som planerade att invadera Israel om FN skulle rösta för en delning av det brittiska mandatet, något som gjordes våren 1948.

 

På tal om det vill jag nämna ett viktigt och försummat ämne i den svenska debatten om den arabisk-israeliska konflikten.

Den palestinska flyktingfrågan har behandlats utförligt under 72 år, och all skuld har lagts på Israel för deras situation, men trots att de judiska flyktingarna från arabvärlden var många fler än de palestinska, har deras historia i stort sett negligerats i Sverige.

Judarna från arabvärlden blev inte flyktingar p.g.a. att de befann sig i korselden mellan stridande parter (som palestinierna). De blev flyktingar som en följd av planerade åtgärder från de arabiska regeringarnas sida, kollektiva bestraffningar mot en liten, försvarslös minoritet p g a att samma folk beviljades en stat i ett litet område som de arabiska ledarna såg som enbart sitt. Över 850.000 judar fördrevs eller flydde perioden 1948 – 1953. Redan 1947, innan FN-omröstningen, hade arabiska delegater hotat med vad som skulle ske med judarna om en judisk stat skulle bildas. Hoten sattes också i verket. utsattes för fysiska attacker, pogromer, de fråntogs sina tillgångar och medborgarskap. Massarresteringar genomfördes på lösa grunder.

De flesta judar som fördrevs eller flydde invandrade till Israel. De blev medborgare och efter en tid integrerades de väl i landet och utgör nu drygt hälften av Israels judiska befolkning. De sattes inte i flyktingläger i många decennier för att kunna användas som politiska påtryckningar mot fienden.

Jag kan rekommendera följande lilla skrift som SII gav ut 2013, som behandlar detta ämne. Tack för visat intresse!

mvh
Lisa

Ledor vador – från en generation till en annan

Ledor vador – från en generation till en annan! Om den stora satsningen på renovering av det judiska sommarkollot m m Glämsta av enskilda församlingsmedlemmar.

 

 

Madeleine Levy skriver i dagens SvD Kultur om ljusglimtarna under den tuffa coronavåren. Levy nämner då som exempel ”eldsjälarna bakom projektet med det hebreiska namnet Ledor vador, från en generation till en annan. I mer än hundra år har svenska judiska barn (sedan 1909 min anm.) om somrarna fått komma ut från stan tack vare församlingens koloniverksamhet. Med pingisturnering, segling, grillade pinnbröd…är det ett ganska typiskt svenskt kollo. Men här finns också de judiska traditionerna närvarande. Man har gudstjänst på Shabbat och läser bordsbön (på hebreiska min anm.) och för barn från mindre städer är sommarkolonin en livlina – årets kanske enda möte med religiös gemenskap utanför den egna familjen. Sommaren 2020 tvingades sommarkolonin hålla stängt pga Corona.”

 

(Jag citerar SvD ovan och nedan inom citationstecken, eftersom jag tror att icke prenumeranter kanske inte har tillgång till texten, annat än en mindre introduktion som inte behandlar sommarkolonin Glämsta. Men nu får i alla fall de lite äldre barnen (15-åringarna) åka ut från och med denna helg, pga det lugnare läget avseende Coronaviruset.)

 

”i 25 dagar har 250 f.d. kollobarn lagt mer än 5000 timmar på att rusta upp sitt barndomsparadis – för kommande generationers skull. En målarfirman har bidragit med färg, material och kunskap. En vänlig själ med nya toalettstolar. Ytterligare någon har ordnat fram ett …stort antal nya sängar. Andra har swishat, skjutsat eller förmedlat kontakter. Hus har fått nya fasader, nya golv och nya möbler…. Allt det där många svenskar gör på semestern för sin egen familjs räkning, det har här gjorts för något större: det gemensamma bästa. Vi som inte har kunnat bidra på plats har, storögt, inte sällan tårögt, följt projektet via sociala medier. Ledor vador. Från en generation till en annan.”

 

Edmund Rapaport

EDMUND RAPAPORT
Den tidigare ordföranden i Judiska Församlingen, tillika tidigare ordföranden i Liberal Judendom, Edmund Rapaport, har som tidigare meddelats här, avlidit. Efter att ha kontaktat Edmunds familj angående när begravning sker och om det är möjligt att delta, har jag fått följande information:

”Begravningen äger rum söndagen den 14 juni kl 13. Eftersom det blir utomhus och om man tar hänsyn till att vi i familjen vill stå i ”närmaste ledet”, är den som vill hedra pappa välkommen till Norra begravningsplatsen under begravningsceremonin. Alla är ju medvetna om att hålla avstånd till varandra. Jag har stämt av detta med Anna Nachman som säger att det är ok. Med andra ord är den som vill välkommen! Det värmer att pappa har gjort avtryck hos många.”

Lisa Abramowicz