En välkomnande församling
Bajit-huset måste vara en mötesplats för alla judar. Vi måste öppna oss även för de ungdomar som inte idag har ett stort judiskt umgänge sedan länge. Återkommande shabbatmiddagar med olika inriktning, studiecirklar och föreläsningar i olika judiska ämnen är exempel på aktiviteter som kan locka nya grupper och behålla de nuvarande.
Över 80% av våra unga väljer idag en icke-judisk livskamrat. Om familjen välkomnas så ökar chansen för att deras barn skall fortsätta leva judiskt och på sikt bli medlemmar i församlingen. Därför har Judisk Mångfald starkt drivit frågan om partnermedlemskap – möjligheten till medlemskap i församlingen för en icke-judisk partner, något som idag blivit verklighet. När det gäller en medlems möjlighet att exempelvis delta aktivt i gudstjänster och i religiösa sammanhang beror detta på i vilken synagogaga eller minjan (bönegrupp) man vill delta.
Vi måste pröva olika vägar för att välkomna nya medlemmar i vår församling. Många som flyttar hit har inte de sociala nätverk som berikar det judiska livet. Församlingen kan bidra genom att till exempel samordna frivilliga församlingsmedlemmar i fadderprogram, och riktade åtgärder såsom shabbesmiddagar och personliga inbjudningar till olika aktiviteter.
Öppenhet
Judisk Mångfald vill satsa resurser för opinionsbildning, samverkan med andra nationella minoriteter, påverkan på politiska partier och myndigheter för att vår ställning som nationell minoritet inte främst förblir vackra ord.
Enligt Europarådets konvention är judarna en av Sveriges nationella minoriteter. Den ställningen borde kunna utnyttjas bättre. Samhället har nämligen ett ansvar för att säkra minoriteternas framtid. Staten bör ta ansvar för vår säkerhet och stödja utbildning och kultur mer än idag. Hillelskolans framtid är en angelägenhet för Sverige för att bevara judar som en nationell minoritet.
Judisk Krönika har en respekterad ställning i den svenska kulturdebatten och måste fortsätta att göra sig hörd. Genom riktade satsningar som drivs av hängivna frivilliga krafter så kan vi nå ut till många människor. Ett gott exempel är den stora europeiska judiska kulturkonferensen i Sverige och de återkommande Limmuddagarna.
Mångfald
Judisk Mångfald vill stödja alla de tre religiösa huvudinriktningarna inom judendomen som idag är aktiva inom vår församling. Ortodox, Masorti (konservativ) och Progressiv judendom har alla en viktig plats att fylla och skall behandlas med samma respekt inom församlingen.
Judisk Mångfald bejakar enhetsförsamligen också i praktiken. Vi har exempelvis varit pådrivande för jämställdhet mellan könen i Stora synagogan. Vi har både drivit att församlingen bekostat utbildningen av en svensk ortodox rabbin och att progressiv judendom etablerats i Stockholm. Det fyller en lucka i det judiska Sverige eftersom progressiv judendom är den i världen snabbast växande religiösa inriktningen inom judendomen.
Judisk Mångfald har sin starkaste religiösa förankring i Stora synagogan. Judisk Mångfald vill öka synagogans självständighet i religiösa frågor och samtidigt värna sammanhållningen i enhetsförsamlingen.
Vi anser att stora delar av besluten i religiösa frågor för synagogan bör flyttas från fullmäktige till en synagogkommitté som ges stor frihet att organisera verksamheten. I kommittén bör ingå lekmän och religiösa ledare som är aktiva inom synagogan; rabbin, kantorer, gabaim och regelbundna gudstjänstdeltagare. Vi vill däremot inte se en helt självständig synagogförening som riskerar att äventyra synagogans ställning i församlingen och symbol i samhället.
Judisk Mångfald är övertygad om att med en karismatisk rabbin, större självstyre och en mera rättvis fördelning av församlingens pengar så kan Stora synagogan bli det religiösa och sociala nav som församlingen så väl behöver.
“Stora Synagogan är Stockholms äldsta och Sveriges största synagoga. Den fyller därmed en samlande funktion utöver att vara de “vanliga” besökarnas gudstjänstlokal. Det är då en rimlig konsekvens att denna synagoga får medel till att utvecklas utifrån sina behov. Samtidigt bygger den på 150-åriga gudstjänsttraditioner med djupa rötter i församlingen. En följd av detta är att Stora synagogans traditioner ska utvecklas i samklang med besökarnas och de religiösa tjänstemännens värderingar.” – Peter Könyves, gabai i Stora synagogan
Foto: Dennis Bederoff (2021)
Judisk mångfald 
Sorry, the comment form is closed at this time.