Ledor vador – från en generation till en annan

Ledor vador – från en generation till en annan! Om den stora satsningen på renovering av det judiska sommarkollot m m Glämsta av enskilda församlingsmedlemmar.

 

 

Madeleine Levy skriver i dagens SvD Kultur om ljusglimtarna under den tuffa coronavåren. Levy nämner då som exempel ”eldsjälarna bakom projektet med det hebreiska namnet Ledor vador, från en generation till en annan. I mer än hundra år har svenska judiska barn (sedan 1909 min anm.) om somrarna fått komma ut från stan tack vare församlingens koloniverksamhet. Med pingisturnering, segling, grillade pinnbröd…är det ett ganska typiskt svenskt kollo. Men här finns också de judiska traditionerna närvarande. Man har gudstjänst på Shabbat och läser bordsbön (på hebreiska min anm.) och för barn från mindre städer är sommarkolonin en livlina – årets kanske enda möte med religiös gemenskap utanför den egna familjen. Sommaren 2020 tvingades sommarkolonin hålla stängt pga Corona.”

 

(Jag citerar SvD ovan och nedan inom citationstecken, eftersom jag tror att icke prenumeranter kanske inte har tillgång till texten, annat än en mindre introduktion som inte behandlar sommarkolonin Glämsta. Men nu får i alla fall de lite äldre barnen (15-åringarna) åka ut från och med denna helg, pga det lugnare läget avseende Coronaviruset.)

 

”i 25 dagar har 250 f.d. kollobarn lagt mer än 5000 timmar på att rusta upp sitt barndomsparadis – för kommande generationers skull. En målarfirman har bidragit med färg, material och kunskap. En vänlig själ med nya toalettstolar. Ytterligare någon har ordnat fram ett …stort antal nya sängar. Andra har swishat, skjutsat eller förmedlat kontakter. Hus har fått nya fasader, nya golv och nya möbler…. Allt det där många svenskar gör på semestern för sin egen familjs räkning, det har här gjorts för något större: det gemensamma bästa. Vi som inte har kunnat bidra på plats har, storögt, inte sällan tårögt, följt projektet via sociala medier. Ledor vador. Från en generation till en annan.”

 

Edmund Rapaport

EDMUND RAPAPORT
Den tidigare ordföranden i Judiska Församlingen, tillika tidigare ordföranden i Liberal Judendom, Edmund Rapaport, har som tidigare meddelats här, avlidit. Efter att ha kontaktat Edmunds familj angående när begravning sker och om det är möjligt att delta, har jag fått följande information:

”Begravningen äger rum söndagen den 14 juni kl 13. Eftersom det blir utomhus och om man tar hänsyn till att vi i familjen vill stå i ”närmaste ledet”, är den som vill hedra pappa välkommen till Norra begravningsplatsen under begravningsceremonin. Alla är ju medvetna om att hålla avstånd till varandra. Jag har stämt av detta med Anna Nachman som säger att det är ok. Med andra ord är den som vill välkommen! Det värmer att pappa har gjort avtryck hos många.”

Lisa Abramowicz

Vår ideologiska plattform

Judisk Mångfald – det liberala alternativet
Vår ideologiska plattform

Den liberala ideologin i judendomen
År 2014 ändrade vi partiets namn från Liberal Judendom till Judisk Mångfald. Syftet var att integrera mångfaldstanken i ett bärande liberalt koncept. Mångfald är också ett kärnvärde i nutida liberal ideologi.

Judendomen har alltsedan antiken haft en stark liberal dimension. Rabbi Hillel betonade en judendom byggd på judisk etik, omtolkning, tolerans och mildhet. Den moderna reformjudendomen, som starkt betonar judendomens föränderlighet och individens autonomi (dvs. att vi själva utformar vår judiskhet), kan betraktas som en kontinuitet. Dynamik och flexibilitet är kopplade till judisk tradition. De har sedan länge varit framträdande i Stockholms Judiska Församling och Stora Synagogan.
En av våra mest inflytelserika rabbiner historiskt är Ehrenpreis (som var överrabbin i Stockholm mellan1914 och 48). Han hade en liberal orientering och sökte en syntes mellan judisk religion, kultur, litteratur och modernitet. Det handlar enligt honom att ”ympa nya grenar på vårt urgamla träd”. Det är på detta sätt judendomen förnyat sig.

Den viktigaste teologen för en liberal ideologi i judendomen är Abraham Geiger (1810-74). Geiger förespråkade en judendom som betonade förändring och tradition samt moderna kritiska studier (”Wissenschaft des Judentums”).
Stora Synagogans historiska liturgi är starkt präglad av Geigers traditionella liberalism.

Judisk Mångfald/Liberal Judendom
Våra liberala värderingar styr vi oss när det gäller judiska och icke judiska frågor.
Personlig autonomi är centralt för oss så att vi själva kan utforma vår judendom och vår judiska identitet. För oss har det alltid varit viktigt att församlingens medlemmar kan finna sig tillrätta i församlingens verksamheter och utbud. Detta är en ständig utmaning och vi behöver ständigt arbeta mer för att säkra mångfalden i församlingen.
Som liberalt parti bejakar vi att medlemmarna har olika behov och olika syn på judisk tradition och praxis. Vi ser judendomen och judisk identitet som dynamisk. I vår enhetsförsamling har vi olika syn på halacha (judisk lag) och minhag (sed).
Vi anser att judisk identitet kan baseras på etnisk, kulturell, religiös eller sekulär grund. Till skillnad från mer ortodoxa grupper anser vi också att det i slutändan är individen som avgör sina val avseende judisk observans. En mångfald i det judiska borgar för att judendomen fortsätter att vara relevant för församlingens alla medlemmar.
Progressionstanken och en acceptans för att judendom kan utvecklas genom tiderna är en bärande tanke hos oss. Vår liberala tradition, med rötter i emancipation, judisk och politisk teori, innehåller rika filosofiska och etiska rötter samt har ett starkt element av kreativitet. Intellektuell nyfikenhet är den liberala ideologins signum.

Öppenhet, demokrati och jämställdhet skall känneteckna församlingslivet. Ett centralt liberalt värde är vårt motstånd mot despotism och auktoritära styrmodeller. Här hämtar vi näring från en stark svensk demokratisk föreningstradition. Vi vill att makt hos enskilda skall vara begränsad och att de som styr ska hållas ansvariga (”accountability”). Medlemmarnas och minoriteters rättigheter ska värnas. Vi reagerar omedelbart om fritt tankeutbyte reduceras. En liberal sensibilitet gör att vi är ständigt vaksamma inför auktoritära tendenser och tecken.

Religiös mångfald påverkas dels av det omgivande samhället, dels av liberala strömningar i Europa och Amerika. I församlingens historia och utveckling spelar vi en stor roll. Vi har drivit frågor om ökad jämställdhet i församlingens olika verksamheter. Mycket arbete återstår dock. Förändring och framsteg (progress) kan inte heller tas för givna. Liberala riktningar i judendomen är viktiga att stödja, liksom den traditionella ortodoxin. Reformjudendomen är en stor rörelse. I församlingen har denna inriktning en alltför liten andel av nuvarande budgetanslag för religiös verksamhet. För att säkra att medlemmarna har ett relevant religiöst utbud krävs en satsning på mångfald i Stora Synagogan. Detta bör vara en viktig del av vårt politiska arbete de kommande åren.
Det är viktigt för oss att återgå till Stora Synagogans reformjudiska och liberala arv, med rik musik, liturgi och en mer öppen kultur.

Vi välkomnar nya medlemmar.
Alltför många judar är inte medlemmar i vår församling. Vi välkomnar alla dem som idag står utanför, inklusive de som lever i blandäktenskap. En liberal grundvärdering är att inte exkludera någon potentiell medlem på religiös grund.

Verksamhet. Vi ska säkerställa att all verksamhet som församlingen bedriver sker mer professionellt och transparent. Att ha ett medlemsfokus är en hörnpelare i en liberal ideologi.
En viktig del i medlemsvården är att erbjuda judisk utbildning. Vår liberala grupp betonar vikten av livslångt lärande. En kontinuerlig individuell utveckling genom judisk bildning och kunskap är avgörande för att göra församlingen relevant. Folkhögskolan Paideia, är viktig i detta syfte. Församlingen behöver också tillse att det finns flera utbildare i organisationen. Tidigare fanns församlingspedagoger och deras tjänster bör vi kunna erbjuda igen. Idag erbjuds en del informell utbildning (för barn, ungdom och vuxna) men detta är inte tillräckligt.
Judisk Mångfald vill därför utöka utbudet och säkerställa att det tillgodoser merparten av församlingens medlemmar. En medlemsorganisation som JF bör ha ett individfokus.
Detta förutsätter att tjänstemän (och lekmän) är socialt kompetenta, entusiasmerande och har en bred syn på judisk identitet. Moderna och växande församlingar som exempelvis Park Avenue Synagogue, Temple Emanu-El och Central Synagogue(alla i New York) kan utgöra inspiration för oss. Vidare kan Belsize Square Synagogue, som har närmast identisk liturgi med Stora Synagogans traditionella liturgi(med professionella kantorer, kör och orgel) också tjäna som förebild för oss.

Sammanfattning
En liberal ideologi ska utgöra stammen i vår församling. En pluralistisk syn på judisk lag och sed har styrt och ska fortsatt styra församlingens utveckling. Församlingen är en del av en europeisk judenhet och har en lång tradition av liberal omvandling. Vi är förvaltare av detta viktiga religiösa och kulturella arv. Det sker nu en viktig liberal förnyelse av det judiska livet i världen.
Vi betonar värden som judisk etik, tradition och behovet av förnyelse. En dynamisk syn på judisk identitet utgör själva livsnerven i vårt rika idéarv. Språk, kultur, teologi och historia ser vi som sammansatta komponenter i en bredare syn på judisk identitet. Föränderlighet och tradition står inte i ett motsatsförhållande utan harmonierar med varandra.
Församlingen står inför stora utmaningar. Sociologiska studier och faktiska medlemstal visar att många potentiella medlemmar står utanför. En liberal anda behöver sätta sin prägel på församlingslivet. Detta är den starkaste garantin för att bevara och utveckla ett utbud av mångfald där medlemmarna kan känna sig hemma.
Vår roll är att värna individens fria utveckling och att medlemmarna tillförsäkras ett rikt församlingsliv som för varje enskild möjliggör en dynamisk judisk resa. Detta handlar om församlingens överlevnad som aktör, kulturbärare och etisk-religiös institution.

Årsmöte 2020

Partigruppen Judisk Mångfald – Liberala alternativet, inbjuder medlemmar och sympatisörer att delta i föreningens årsmöte som äger rum den 31 maj kl.15. Anmälan sker senast den 27 maj 2020 till lisa.abramowicz@yahoo.se. Då meddelas också lokal för mötet alternativt uppgifter om mötet sker virtuellt, t ex via Zoom.
Medlem som vill ta del av årsmöteshandlingar ska också vända sig till lisa.abramowicz@yahoo.se.

Vi räknar med att efter sommaren hålla ett allmänt informationsmöte för att presentera partiets nya måldokument, samt kombinera mötet med ett lättare program.

Varmt välkomna!

Styrelsen, genom ordförande Lisa Abramowicz .

Årsmötet uppskjutet

Judisk Mångfald kommer att skjuta upp vårt årsmöte. Det betyder att vi inte kommer att ha årsmöte den 30 mars, utan troligen i maj. Detta p.g.a. alla åtgärder med anledning av Coronaviruset.

Datum, tid samt lokal: Meddelas senare.
Snittar och dricka serveras. Anmäl närvaro till Lisa Abramowicz på adressen:
lisa.abramowicz@yahoo.se

Förra generalsekreteraren i Judiska Församlingen, nu överintendent för
Forum för Levande Historia: Ingrid Lomfors inleder med att tala om
”Varför jag tror att liberal judendom är framtidens väg för Sveriges judar.”

Efter föredraget ges plats för att ställa frågor och att debattera.